SEGEL FÖR CLUBRACING

Vad Finns Det För Möjligheter?

Clubracing är ett engelskspråkigt begrepp som inte har någon självklar svensk motsvarighet. En rak översättning skulle ju bli ”klubbkappsegling”, men det känns för begränsat och fångar inte den innebörd vi är ute efter.

Clubracing är en mycket bred företeelse. Det kan innebära avslappnad kappsegling utanför hemmahamnen en kväll i veckan, utan spinnaker och med ankare och kätting hängande i stäven. Men det kan också innebära ambitiös kappsegling med ett erfaret, samtrimmat gäng i en planande sportbåt.

Redan här står det klart att frågan om vilka segel som är ”bäst för clubracing” egentligen inte har något svar. Samtidigt har nog ändå de flesta clubracing-seglare en likartad utgångspunkt. Man har inte en obegränsad segelbudget och är ofta ute en liten men effektiv segelgarderob med så få segel som möjligt. Seglens prestanda är viktig – i många fall helt central – men om investeringen ska kunna motiveras måste seglen även ha bra slitstyrka och lång livslängd. Ofta använder man dessutom samma segel för både kappsegling och semestersegling.

Som clubracingseglare måste man alltså kompromissa. Det man söker är egentligen inte seglen med absolut högst prestanda, utan snarare de segel som – på lite sikt och utifrån en given budget – ger mest pang för pengarna.

Vilken typ av segel behöver du?

Även detta är förstås en fråga utan generella svar. Vad som passar just dig beror ju på vad du har för båt, budget och ambitioner.

Och så har vi det här med SRS, som ju är det helt dominerande respitsystemet för det vi kallar clubracing. Är det något särskilt man ska tänka på?

Det talas ibland om ”SRS-optimering”, och det är uppenbart att det finns en del som ägnar sig åt sådant. Vår bild är dock att SRS i allmänhet ger din båt det mätetal den förtjänar och att det egentligen inte lönar sig att försöka ”lura” regel.

Värt att påpeka är att dock SRS är en breddregel och att en stor segelgarderob påverkar mätetalet. Du bör särskilt tänka dig för innan du beställer ett segel med smalt register. Detta eftersom du ju ”betalar” för seglets prestanda även när det inte används.

Om du inte vill ge bort något i onödan bör du se till att ditt mätetal baseras på korrekta uppgifter. Så gott som alla serietillverkare båtar väger avsevärt mer än vad tillverkaren har uppgett. Vikt är en central komponent i regeln och genom att väga båten går det ofta att få en klart märkbar sänkning av SRS-talet. Passa gärna på att mäta in seglen också. Även segelytan har stor påverkan på mätetalet och det har visat sig att många båtar seglar omkring med mindre segel än vad som anges i båtdatabladet. Dessutom är det så att segel krymper med tiden.

Inmätning av segel kan vi hjälpa till med. Att väga båten kräver en del arbete och lite pengar för lyft och hyra av en kalibrerad våg. Men om man går ihop några stycken i klubben behöver det inte kosta så mycket.

Överlag är annars SRS en enkel, välfungerande och rättvis regel. Så det enkla tipset är helt enkelt att skaffa de segel som passar bra till din båt och som gör den så rolig som möjligt att segla.

Om du upplever din båt som underriggad och trög får vi fundera över hur segelytan kan utökas – och tvärtom om den känns överriggad och svårseglad. Var du seglar spelar också in. En båttyp som i Stockholms skärgård ”kräver” en stor, överlappande genua kan på väst- eller sydkusten klara sig med enbart kryssfock. Om du har fock som enda försegel och förväntar dig förhållanden med mycket öppna bogar kan det vara motiverat att investera i någon form av code-segel.

Vilket segel ska du byta först?

Nya segel är en stor investering. För att sprida kostnaderna har många av våra kunder en plan som löper några år framåt och som innebär att de byter ut ett segel i taget i lagom takt. Då är förstås frågan: Vilket segel ska jag byta ut först?

Om inte dina segel helt uppenbart är färdiga för återvinning, så är det en bra början att göra en analys av deras skick. Ta gärna några bilder av seglen och mejla eller ta med dem till oss. (Fotografera seglen rakt underifrån, med kameran eller mobilen placerad exakt på mitten av underliket.) Om vi även får ta en titt på själva seglet kan vi göra en bra bedömning av dess potential.

Ibland kan vi medganska enkla medel ge nytt liv åt ett äldre segel som har börjat tappa formen. Genom att exempelvis sätta i hårda, profilerade lattor i ett storsegel går det att förlänga prestandalängden med ytterligare ett par år. Det kostar ett par tusenlappar men skillnaden kan vara förbluffande stor. Att byta från vertikala lattor till horisontella lattor kan göra en liknande skillnad på en fock. (Dock går den ju då inte längre att rulla in.)

Generellt kan man annars säga att det nästan alltid är bättre att ha ett bra försegel och ett sämre storsegel än tvärtom. Storseglet är ju trimbart på ett helt annat sätt än en fock eller genua – oavsett skick går det nästan alltid ”häcka ur” ett storsegel. Så om budgeten bara tillåter ett nytt segel är det sannolikt förseglet du ska byta ut först.

Vilket segelmaterial är bäst?

Okej. Du har insett att du behöver nya segel. Du har – på egen hand eller med hjälp av oss på North Sails – skaffat dig en bra bild av vilken typ av segel du behöver. Därmed är vi inne på nästa fråga: Vilken typ av material ska dina segel vara tillverkade av?

Det är nu det roliga börjar. Men det är också möjligt att det kan upplevas som något av en djungel. Vad finns det egentligen för alternativ? Och hur ska man tänka som clubracing-seglare?

– Dacronsegel

Först som sist ska sägas att gammal hederlig dacron många gånger är ett alldeles utmärkt alternativ. I Express, H-båt, 606. J/70, Drake, Starbåt och en uppsjö andra entypsklasser är detta det enda som är godkänt. Tar du en titt i resultatlistorna ser du att de presterar bra även på SRS-seglingar, trots att de då ofta konkurrerar med båtar med mer avancerade segel.

Detta förutsätter att seglet är tillverkat i rätt sorts dacron. Det finns en uppsjö olika dacrondukar på marknaden och de skiljer sig oerhört mycket ifråga om kvalitet, pris och egenskaper. Det du behöver för kappsegling är en högkvalitativ, hårt vävd prestandaduk med rätt ytbehandling. Den kostar en del extra men ger dig den formstabilitet du behöver för att vara konkurrenskraftig.

Tar vi ett steg upp från den klassiska crosscut-duken så hamnar vi på NPC Radian. Även detta är en vävd dacronduk, men den är starkare på varpen (längden) än väften. Det gör den lämpad för radialskärning, vilket gör att den hanterar krafterna på ett bättre sätt. För clubracing kan Radian vara ett alternativ för båtar upp till cirka 34 fot. Du kan då förvänta dig väldigt lång total livslängd men bör vara medveten om att det tappar formen tidigare än segel i mer avancerade material.

– Laminatsegel

På större båtar än så är krafterna som regel så stora att dacron inte länge räcker till. Om du bryr dig om i fall du vinner eller förlorar en minut på en timmes kryss är det läge att se dig om efter mer prestandabetonade material.

Laminatsegel är baserade på mylar. Panelade laminatsegel är oftast radialskurna och den bärande fibern kan vara allt från polyester till aramid och kolfiber. Fördelen gentemot dacron är att de har en helt annan formstabilitet och dessutom väger mindre.

De flesta segelmakare erbjuder också en typ av laminatsegel som brukar kallas för ”membransegel” eller ”stringsegel”. De tillverkas genom att knippen av kraftupptagande fibrer limmas in mellan två yttre lager av mylarfilm, och där fibrerna följer de förmodade kraftriktningarna i seglet. Ytterst lägger man ibland även på en taffeta som skyddar mot slitade, eller ett tunt skikt av ett svart eller grått non-woven-material som gör att seglen nästan ser ut som våra 3Di-segel.

I det här segmentet har vi på North Sails dock inget att komma med. Produktionen av våra 3DL-segel, som var föregångaren till dagens membransegel, avslutades nämligen redan i december 2017. Anledningen var att de, precis som alla segel tillverkade i mylar, hade en del inbyggda nackdelar som vi visste att det aldrig skulle gå att komma tillrätta med. Dessutom hade vi redan en ersättningsprodukt – 3Di – som var helt överlägsen på alla punkter.

– 3D-gjutna kompositsegel

3Di är en unik teknologi som North Sails är ensamma om. Ett 3Di-segel innehåller ingen som helst film, utan byggs på samma sätt som ett båtskrov eller en kolfibermast: Prepreg-behandlad fiber (fiber mättad med ett tvåkomponents resin) läggs upp på en tredimensionell gjutform, värme sätter igång härdningen och när det har härdat färdigt har de två materialen omvandlats till ett enda homogent material. Konstruktionen är extremt stabil, seglet kan inte delaminera och fiberhalten är nästan dubbelt så hög jämfört med ett membransegel.

Idag har vi tre olika produktlinjer – 3Di OCEAN, 3Di ENDURANCE och 3Di RAW – som tillsammans täcker allt från små och stora cruisingbåtar till små och stora racingbåtar.

Det är inga vattentäta skott mellan de olika kategorierna. 3Di OCEAN 330, som byggs helt i polyester, är exempelvis ett populärt val för clubracing i båtar upp till ca 40 fot. Prestandamässigt levererar det ungefär i nivå med ett bra membransegel i aramid eller kolfiber. Det är aningen tyngre men å andra sidan har det en livslängd som är skyhögt bättre. Det är inte på något sätt billigt men det kostar mindre än 3Di-segel i mer exotiska material.

3DI ENDURANCE–serien är utvecklad med tanke på seglare som vill kunna kombinera cruising med kappsegling på hög nivå. Har du en båt runt 40 fot är 3Di ENDURANCE 760 så nära det perfekta seglet du kan komma. Med ett sådant segel ger du inte bort en sekund till dina konkurrenter och sköter du om det kommer det leverera under många, många år.

Som clubracingseglare behöver du inte vara rädd ens för våra 3Di RAW-segel. De är visserligen våra minst hållbara 3Di-segel, men erfarenheter från bland annat Volvo Ocean Race och Vendée Globe visar att de klarar extrema förhållanden under lång tid.

3Di-teknologin resulterar i segel med prestanda, styrka och livslängd som går långt utöver alla andra typer av segel.De har bara en enda nackdel: Tillverkningsmetoden är kostsam och det återspeglar sig i priset på den färdiga produkten.

Vilket undanvindssegel passar bäst för clubracing?

Första steget är att bestämma dig för om du ska ha ett asymmetrisk eller symmetrisk segel. Generellt sett kan man säga att en asymmetrisk spinnaker (gennaker) halsad till stäven inte är ett konkurrenskraftigt alternativ. Däremot kan det funka med en gennaker halsad på ett fast eller utskjutbart peke. Om du har en båt utrustad med spinnakerbom är en traditionell spinnaker vanligtvis det bästa alternativet.

Nästa fråga är vilken typ av duk din spinnaker ska ha. Det finns två olika grundtyper av nylon. En är mer inriktad för cruising, en för racing. Fibrerna i den cruisingbetonade varianten är mättade med melaminresin, men saknar så kallad coating. Om du kan leva med ett lite tyngre segel är den klassiska 0.75 ounce-duken ett bra val. Den är tålig och klarar sig bra även om du skulle råka släpa den i vattnet några gånger.

Mer prestandabetonade nylondukar är vävda på ett tunnare sätt, vilket sänker vikten – en bra racingduk väger 35-40 g/m2 istället för närmare 50 g/m2. För att stabilisera duken har den istället en tunn uretan-coating ytterst. Denna coating bryts ner med tiden, vilket gör att den tappar i prestanda.

Om du bara vill ha en enda spinnaker (och detta gäller såväl symmetriska som asymmetriska segel) bör du sikta in dig på en allroundbetonad design. Med ett sådant segel kommer du vara konkurrenskraftig i de flesta clubracing-sammanhang. Om du vill ta ett steg till och kunna konkurrera i hårdare konkurrens vill du förmodligen ha två spinnakers. Den ena skulle kunna vara en väldesignad allroundspinnaker i en bra prestandabetonad 0.75-duk. Den andra skulle kunna vara en mindre och lättare spinnaker med smalare skuldror, designad för brantare vinklar. Det ger dig en fördel i lättare vindar där man brukar skär mer.

Vad ger just dig mest pang för pengarna?

Så där ja. Nu har vi gått igenom de möjligheter du har och vi har kort beskrivit de olika material som kan vara aktuella.

Så här mot slutet vill vi bara påpeka att det förstås är möjligt att välja en kombination av olika material. Ett sätt att komma ner i pris är att lägga extra krut på förseglet och välja ett enklare material i storseglet. Lite extra vikt i storseglet påverkar sällan prestandan på något märkbart sätt och det är möjligt att jobba med lattor som stärker upp konstruktionen.

På många mindre båtar (som låt säga NF eller Cumulus) är storsegel i dacron och en 3Di 330-fock eller en radialskuren genua i en bra laminatduk riktigt bra kombinationer. Har du en modern 35-fotare kan ett 3Di OCEAN 330-storsegel och en ENDURANDE 760-fock vara den lösning som ger dig mest prestanda och livslängd för pengarna.

Nyfiken? Kontakta oss så tar vi ett snack och tittar närmare på vilken kombinationen av prestanda, slitstyrka och livslängd som skulle ge just dig allra mest pang för pengarna.